Annons

PROFYLAXKURS OCH DET DÄR MED AMNING


Nu är våra profylaxkurser över och det känns så kul och bra! Har haft 2 olika kvinnor här från Babygruppen och vi har lärt mig massor som jag aldrig annars skulle tänkt på. Bara det här hur man ska veta att det är dags att åka in och att man ska mäta värkarna? Jag trodde ju att om vattnet går så ska man åka in och föda men bara för att vattnet går så är det inte dags utan det kan dröja 2 dygn innan värkarna sätter igång och det är dags. Hade ingen aning! Fick även lära oss olika andningsövningar och Alex fick olika massageövningar för att minska min smärta vid värkar. Jag har även nu skrivit ihop ett förlossningsbrev både till Alex och till Barnmorskan som jag ska överlämna vid förlossningen. Känns såååå sjukt! Kommer dela med mig av det till er sedan!

Annons

Dag 2 så lärde vi oss massor om amning. Jag har lite panik över att man kommer sitta fast vid sitt barn så mycket om man helammar. Jag måste få till pumpning så jag kan få lite avlastning av Alex ibland. Ska jag vara ärlig så är jag faktiskt mer orolig över amningen än förlossningen. Men vet vet, jag kanske kommer älska att amma sedan och att det kommer flyta på hur bra som helst. Har bara hört så många skräckhistorier från vänner om just amning. Men jag ska inte stressa upp mig över det nu utan ta det den dagen det är dags. Jag kommer i alla fall göra mitt bästa för att få allt att funka.

Men visst var Alex söt med flaskan? ♥ Haha. 



10 kommentarer till “PROFYLAXKURS OCH DET DÄR MED AMNING”

  1. Amning kan vara påfrestande många gånger, av den anledning att man står själv i det, man kan inte få hjälp/avlastning. MEN det är också helt fantastiskt att vara den personen som livnär sin bebis, det skapar ett väldigt starkt band mellan varandra. Vår dotter är nu ett år och jag helammande henne tills hon var ca. 8,5 månader. Vi försökte med flaska, men hon ville helt enkelt inte. Jag hade dock turen att hon åt max varannan timme, ofta bara var tredje timme, så jag kunde komma iväg och träna själv ett par gånger i veckan. Trots att jag bar hela ansvaret för matningen och konstant gick runt med hårda överfyllda bröst skulle jag aldrig byta bort det. Försök vara glad om du får amningen att fungera och se det som något fint och inte som ett hinder för andra saker du vill göra. Man får det mesta att funka, bara man vill 🙂 Min man åkte tex med till gymmet några gånger och gick en promenad med vår dotter i närheten för att jag skulle kunna träna utan att känna att jag var för långt ifrån henne om hon skulle bli hungrig.
    Lycka till!

    1. Åh tack för mycket bra feedback 🙂 Kan tänka mig att det är helt underbart att amma om man väl får till det. Ska försöka att inte stressa upp mig nu innan utan ta det som det kommer 🙂 <3

  2. Just amningen är väldigt olika. Jag var väldigt avslappnad och då rann det till direkt. För mig var det aldrig ett problem, även om det kunde vara väldigt ömt i mellan åt. Det är ju ingenting man bestämma i förväg. Bara ta några djupa andetag och slappna av så mycket man kan. =)

  3. Tyckte också amningen kändes stressigt innan. Men blev aldrig något problem, tyckte det var mer jobbigt att pumpa. Det om något gjorde att jag kände mig låst. Mycket smidigare att bara slänga fram bröstet och amma snabbt XD Men förstår och känner igen mig i dina tankar. Bara att ta det som det kommer 🙂

    1. Ja men det blir säkert så för mig också. Dumt att stressa upp sig innan. Tack för bra feedback <3

  4. Min dotter är 7 veckor nu och jag har blandade känslor kring amning! Innan så kände jag bara att det får bli som det blir. För mig rann mjölken till utan problem men fick använda en amningsnapp första veckorna för att hon fick inte tag i bröstet. Den gav mig ångest! Så krångligt att hålla på med och jag ville inte amma någon annanstans än hemma. Jag försökte iallafall vänja mig av med nappen och var sjukt envis att vi skulle klara av att amma utan. Sakta men säkert blev lillan starkare och fattade hur hon skulle göra! Så skönt! Att amma offentligt har också gett mig lite ångest (även utan amningsnapp), men det har också känts lättare med tiden. Har känt att ”åh, vad skönt med ersättning så man bara kunde släng upp en flaska när man är på ett café!”, men när jag sett vänner krångla med vatten och pulver förstår jag dem när de själva säger att det enklaste är att amma! Nu känns det mycket bättre med amningen tack och lov, men ska börja pumpa då och då (kanske någon gång i veckan) så att min man kan ge lillan mat och jag kan åka iväg och träna i lugn och ro! Det är dock inte helt oproblematiskt och man behöver tänka på att mata med rätt flaska så att bebisen inte sedan ratar bröstet för flaska. Det är en hel vetenskap det här men detta är iallafall mina tankar kring amning 😀

  5. Hej! Stressa inte upp dig om amningen! Funkar det så funkar det, men går det inte ska du inte känna dig dålig för det. Amning är superjobbigt i början innan man får in snitsen och såren man får och smärtan försvinner, det gäller att vara lite envis och låta tiden få gå lite. Det tar ett tag innan man kommer in i det och känner att det är enkelt och bekvämt.

    Jag har en 4 månaders bebis och har precis slutat amma för att få lite hjälp av pappan. Jag kunde heller inte pumpa ur mjölk för jag hade så extremt mycket, för om man pumpar ur så producerar man ändå mer och jag kunde inte. Jag satt och grinade dom första veckorna för smärtan i brösten. Men när det lagt sig och såren blivit läkt så var det så enkelt och härligt. Jag slutade också mest för jag hade så svårt att amma offentligt på grund av att mjölken bara sprutade 🙈 kändes jobbigt att sluta för att det gick så himla bra med amningen för oss, och var inte rädd för det! Allt kommer falla sig så naturligt för dig och bebisen och ge det lite tid, för det kommer bli bra! Och kom ihåg att inte kämpa emot för mycket om det inte skulle funka, för det gjorde jag, av trycket från folk utifrån att amningen skulle vara så bra och då njuter man inte på det sättet man vill. Amning är så underbart om det fungerar och det är häftigt att kunna ge sitt barn mat från sig själv. Lycka till när det är dags! Kommer gå så bra 😃

  6. De första 2 månaderna satt jag verkligen ihop med bebis och kände mig ganska låst faktiskt..men det lönade sig i slutändan! Sedan gick det väldigt snabbt (5-10 min per gång) och varannan till var tredje timme! Så tänk inte att det ska vara så förevigt som det är i början och dra ner på förväntningarna på allt du vill göra och bara myys, det går så snabbt!

  7. När jag var gravid så var jag också väldigt orolig inför amningen men för oss så flöt allt bara på EXTREMT bra. Min son tog bröstet direkt, mjölken rann till dag 3 och i början var jag LITE öm i bröstvårtorna men inget mer. Inga sår, inget lidande, inga problem! Allt gick bara så smidigt och det var så enkelt att bara langa fram bröstet vid varje matning och minsta lilla pip. Det var världens bästa tröst som alltid fick min son nöjd. Det var som att jag hade det där extra esset i rockärmen som ALLTID funkade när inget annat funkade. Vi helammade i 7 månader och så delammade jag i 13 månader. Jag älskade att amma och hade inte velat byta bort det för något i hela världen. Jag kände enda från start att det fanns en så djupt rotad känsla av att vilja amma, som säkert finns där biologiskt för många kvinnor. Det var fantastiskt, mysigt, otroligt känsloladdat och väldigt väldigt härligt! Jag ville mest skriva det här för att berätta att det finns ”solskenshistorier” när det kommer till amning också, då det känns som att jag själv hade läst mest negativa historier om amning innan. Hoppas att ni får det att fungera, och oroa dig inte i onödan! Du kommer bli en fantastisk fin mamma, lycka till. <3 Kram

Visa alla kommentarer

(Obligatorisk)



Annons




Laddar