Annons
Annons


MAT- OCH SOVSCHEMA TILL BEBISEN?


Inlägget innehåller reklamlänkar. Samtliga produkter är valda av mig. Läs mer här.

The New Contented Little Baby Book

Hej finisar! Jag har hittat en bok som jag tycker är väldigt intressant med massa konkreta tips på hur man ska gå tillväga med matning och sömn första året med barnet. Den heter ”The New Contented Little Baby Book” och är skriven av Gina Ford. Hon är en av de mest erfarna experterna inom föräldraskap i England och här delar hon med sig av saker hon lärt sig av forskning och erfarenhet. Mest kring sådant som rör sömn och amning hos bebisar, som hur deras naturliga sömnrytm ser ut, kolik, hur de kan reagera när tänderna börjar ploppa upp, vad som är bästa ”schemat” för amningen, bebisars anknytning till föräldrarna osv.

Annons

bok för gravida gravid-bok gina ford content little babyThe New Contented Little Baby Book Gina Ford

Målet med boken är i alla fall att barnet ganska snabbt ska kunna sova genom hela natten och att man med hennes metoder ska få en nöjd bebis. Dock vet jag att många svenska barnmorskor mm inte riktigt håller med Gina Ford och att hon är för sträng men jag tycker att själva mat och sovschemat som följer med verkar vettigt och skulle passa bra i vårat liv med våra tider om man får det att funka. Haha det är ju bara den lilla detaljen att få bebis att vilja samma. Någon av er som testat? 

Finns att köpa HÄR (reklamlänk via Apprl) (klick!)

(0)

15 kommentarer till “MAT- OCH SOVSCHEMA TILL BEBISEN?”

  1. Hej Ida! Första gången jag går in på din blogg för jag har sett din vlogg ett gäng gånger nu. Kunde vara din mamma.
    Varför jag ville skriva var att du pratade om hur och vad och så ert barn skulle bli och se ut.

    Ögonfärg har inget med det du sa att göra. Brunt är dominant och det handlar om B B och b b och så räknar man ut så men det är inte så enkelt heller. Brunögd kan man alltid bli det du sa är helt fel. Eftersom din pärla är brunögd är sannolikheten betydligt högre att den lilla blir brunögd. Det är mycket svårare att bli blåögd men ingen omöjlighet. Två brunögda föräldrar med brunögda föräldrar KAN få blåögda barn men procenten är typ betydligt mindre. Däremot om det är två föräldrar med blåa ögon sa man förr att barnet inte kunde få bruna ögon för blå står för litet b och två blåögda är bb och då finns inte brunt med. Idag vet man att det inte är så att två blåögda visst kan få brunögda barn. Det är mer invecklat än så. Nog om det.

    Du sa även att om ert barn blir knäppt beror det på er och bra på er, men där har ni också fel. Barnet har 2 uppsättningar gener vilket ger en egen genuppsättning. Fostran är en sak men sen beror det nästan mer på omgivningen. Blir barnet mobbat och utfryst, kan det påverka mer än vad ni än säger och gör om ni så slår er blodiga med era värderingar och är kompisarnas föräldrar av helt annan sort än ni och ert barn är där mycket, tar det omedvetet in kompisen och deras föräldrars sätt att vara, vilka kompisar dom får är så viktigt vilka värderingar dom har, så NEJ, det är inte föräldrarnas fel. Ett mobbat slaget utstött barn kan till slut bli en mördare oavsett världens bästa föräldrar. Att allt är föräldrarnas fel är helt fel.

    Kram på er.

  2. Gällande matschema så var försiktig med det om du vill amma. Just att amma tex var tredje timme är inte att rekommendera. Mjölken fungera så att den styrs efter barnets behov, din kropp vet genom hur ofta barnet är vid bröstet hur mycket hen behöver äta. Bröstmjölken är nämligen så finurlig att den är anpassad just efter ditt barn.

    Att klocka mattiderna stör detta och gör i sin tur att amningen sällan funkar. Fasta amningstiden = mindre mjölk = bebisen går inte upp i vikt = barnet får börja med ersättning = mamman får höra att hen inte kan amma.

    Läs amning i vardagen så går de djupare in på just detta. Vill man amma är fri amning det absolut bästa, annars är det betydligt hörde risk att amningen inte fungerar. Råden fram tills 2004 när man fortfarande hade amningsvänliga BB hade fler mammor som lyckades med amningen, efter detta ser man en dalande trend.

    Mycket skulle jag säga beror på just rådet att amma på fasta tider som ges av vårdpersonal och andra.

    Vill man amma så läs på om hur mjölken/våra kroppar funderar. Lär man sig sådant så slipper man känns efter att ”min kropp funkade inte”. Våra kroppar funkar med rätt stöd och hjälp, fram tills vi började föda på sjukhus fanns amningskunskapen i hemmet men planades ut när män la sig i och berättade att man inte ska skämma bort sitt barn.

    Men vem skämmer bort ett barn med mat, kärlek och låga kramar. Hur många vuxna sover ensamma i eget rum och säng? Utan den man älskar bäst närmast sig? Många sådana saker kan man också fundera på? Varför sover i regel nästan alla sätt djurmammor alltid nära sina ungar och diar när ungarna vill ha mat?

    🙂

  3. Har en liten kille hemma som är 4 veckor. Han äter ungefär 1 gång i timmen, brukar sova 3 timmar i ett sträck när man lägger sig för natten men sedan äter han va 1 gång i timmen till varannan timme under natten också. Är han vaken på dagen så kan han äta oftare än 1 gång i timmen. Men han är glad och nöjd och går upp mycket i vikt. Skulle aldrig kunna hindra honom från att äta sä ofta han vill, han gråter tills han får amma. Är väl en hungrig kille som gillar att vara nära. Och tänker att det är några få månader som är så här när man är helt låst till att amma hela tiden, men det är en så liten del av mitt och lillens liv och får njuta av att han vill vata nära

    1. Kloka inlägg! Man ska följa barnets behov av amning och inte ha fasta tider. Och låta barnet få vara nära på natten. Det är ju det som är charmen med att ha bebis. Dessutom får barnet trygghet. Det är likadant med en hundvalp, man lämnar den inte själv i början på nätterna. Man kan inte tänka på sin egna behov om sömn etc utan barnet är viktigast! Måste gå före arbete och allt. Att amma varje timme om barnet behöver det är helt ok tycker jag. Har själv tre barn och hängbröst men det är smällen man får ta när man skaffar barn. Låt barnet få styra behoven!

  4. Hej Ida!
    Väntar själv mitt första barn och tycker det är jätteroligt att följa din blogg. Lyssnar även på ”Sånt är livet”. Jag minns inte vad avsnittet hette, men i ett poddavsnitt pratade ni om olika metoder för hur en kan få barnet att somna i egen säng utan att hen börjar gråta eller skrika. Forskning visar att barnet (när den blivit lite äldre, alltså inte spädbarns ålder), på samma sätt som att den lär sig att någon kommer om jag gråter så lär den sig också att ingen kommer om jag gråter, ”så det är liksom ingen idé att gråta”. Kortisolnivåerna (alltså stressnivån) kan alltså visa sig vara höga hos ett barn som somnar utan att gråta, men så kanske man tror att barnet är tryggt. Detta är information som jag är väldigt glad över att jag har fått ta del av och tänkte att det var något jag kunde dela med mig av. Med detta menar jag såklart inte att man behöver rusa till barnet så fort hen ger ifrån sig ett litet läte eller gnäll, men att det är information som är väldigt viktig att ta hänsyn till.

  5. Hej Ida!
    Rekommenderar verkligen boken Amning i vardagen. Att amma fritt på bebisens signaler är väldigt viktigt för en fungerande amning. Och närheten är enormt viktig. Jag skulle avråda från den boken du läser, det känns som att den går emot allt vad ett spädbarn behöver.
    Läs gärna detta, finns mycket att läsa om hur bebisen påverkas av sådana metoder.

    https://www.femina.se/ny-forskning-darfor-ska-du-alltid-lyfta-upp-en-skrikande-bebis/

  6. Hej! Skulle du kunna göra en video om när du va yngre om tävlade i disco? Det skulle verkligen vara jättekul att se! Själv tävlar jag i disco och ja, somsagt skulle de vara väldigt kul om du gjorde det eftersom du är en stor influencer.

  7. Avatar Orsakullan som blev mamma vid 20, numera även lärare och doula. www.saramadeleine.se skriver:

    Kom på en dikt som fint beskriver hur en bebis som lär sig gråta till sömns känner sig:

    Det är kväll –
    jag känner det.
    Allt är som det ska.

    Mjuka händer
    håller mig
    ljummet vatten
    omsluter mig.
    Pappas leende
    däruppe.
    Allt är som det ska.

    Jag torkas, kläs på.
    Mamma håller mig ömt,
    Lägger mig vid sitt bröst,
    Mina läppar möter
    hennes mjuka hud
    varm söt mjölk
    fyller min mun, min mage.
    Allt är som det ska.

    Ammandet gör mig dåsig
    jag glider in i sömn

    Då händer något.
    Ett salt finger i min mungipa
    Skiljer mig från bröstet
    Jag gapar över luft
    Lyfts och sänks ner
    På platt, dött tyg.

    Jag är ren.
    Jag är mätt.
    Jag är klarvaken.
    Jag är ensam.

    Allt är tyst.
    Allt är mörkt
    Allt är fel, fel, fel.

    Så jag ropar på dem:
    Jag är i fara!
    Rädda mig!

    Inget händer.
    Som spöken kretsar
    oron runt mig.
    Slukar mig hel.

    Allt jag kan göra
    Är att om och om igen
    ropa
    så högt jag kan:
    JAG ÄR I LIVSFARA!
    RÄDDA MIG!
    JAG DÖR!
    Om och om igen
    för att inte dö.

    Korta stunder hör jag mammas röst
    Långt långt borta,
    Diffust genom mina egna rop.
    Räddning på väg.
    Jag ropar på henne.
    Rösten tystnar.
    En dörr slås igen.

    Jag ropar och ropar
    i förtvivlan
    och dödsskugga.
    Ropen bor i mina gener
    har räddat mina
    förfäder och förmödrar
    De tysta fick aldrig egna barn.

    Skräcken regerar.
    Halsen, magen, huvudet, allt värker.
    Ibland hör jag mamma
    långt där borta
    sen försvinner hon igen.

    Till slut övermannas jag
    av skräcken
    Överlämnar mig åt ödet
    Bereder mig på döden

    Ja, jag ska dö.
    Jag vet det nu.
    Det är natt,
    en farlig tid.
    Ingen kommer.

    Mamma och pappa är redan döda.
    Jag är övergiven
    Prisgiven
    Orörlig i fiendeland.

    Min enda, smala chans:
    Att vara tyst
    Låtsas redan vara död

    Efter evigheters evighet:
    Det är morgon.
    Jag lyfts upp
    av mamma
    läggs till hennes bröst.
    Jag överlevde.

    Sen är allt som det ska.

    Till nästa kväll.

    © Marit Olanders 2013

    Källa: http://modernbebis.blogspot.se/2014/01/femminutersmetoden.html?m=1

    Läs även:

    http://detkänsligabarnet.se/2011/om-somnmetoder/
    http://detkänsligabarnet.se/tag/somnmetoder/
    https://www.aftonbladet.se/wendela/article12286834.ab
    https://sagogrynet.wordpress.com/2012/01/08/vad-skrikmetoder-innebar-for-barnet

    Sedan ett föräldratips man alltid ska gå på: Känns det fel i hjärtat, tar det emot, mår du dåligt? Ja då är det precis så som du känner det.

  8. Jag ska också läsa Gina Fords bok. Jag tycker dock inte man ska köra på allt hon säger (och särskilt inte de första spädbarnsmånaderna) men man kan få inspiration, jag tror rutiner är bra.

  9. Hej Ida,
    Måste bara skriva för tycker du har fått en del knäppa råd här ovan. Gör det som DU/NI kännner passar er bäst. Man kan visst styra in barnet på tider. Klart det inte går över en natt, det blir lite två steg fram ett steg bak. Jag läste också den boken innan mitt barn kom och hade den som riktlinje, ett tag var jag lite missnöjd för att det inte funkade med detsamma eller varje dag. Men sen när jag mer hade det som en målsättning och inte tog så hårt på om det inte gick vissa dagar, så blev det rätt bra och till slut så hade vi väldigt fasta rutiner vid ca tre månader. Men oavsett så tycker jag det är viktigt att du lyssnar på dig själv. Sova med eller utan barn i sängen. Amma varje timma eller var tredje, väcka barnet efter en viss tid eller låta det sova på själv, osv. Gör det som Du känner är bäst för ditt barn, dig och din familj. Du kommer få så mkt pekpinnar och välmenande råd. Strunta i det och lyssna på dig själv!!!

  10. Jag födde tvillingar i december dom är nu 5 månader och vi lyckades få in jätte bra rutiner med dom båda! På bb sa dom vi skulle ge mat var tredje timme och de fortsatte vi göra och efter tre månader fasades de ut till att sova länge och de sover nu precis hela nätterna båda två 🙂 jag tror absolut de blev så pga vi körde så Fasta rutiner i början de behövdes verkligen med två st på En gång! Dock så ammade jag aldrig det blev vi gav ersättning direkt, blev kejsarsnitt och jag vart så sjuk i början.

  11. Hej hej, det är svårt att sätta sig in i situationen när man inte har barn än, och man vet aldrig hur det kommer bli. Ni kanske får ett kolikbarn, ni kanske får ett som sover hela natten, nobody knows. Jag är dock av åsikten att ett barn är i total beroendeställning till föräldrarna och det är föräldrarnas uppgift att anpassa sig efter barnet och inte tvärtom. Så vill barnet amma/ha mat – ge det mat. Vår son var en ”dålig” sovare som vaknade jämt och jag var otroligt trött (och avis på de som hade sovande barn) men jag ångrar inte en sekund att jag följde HANS behov istället för mina. Man älskar ju sitt barn över allt annat så jag förstår faktiskt inte ens de som kan låta bli att följa barnens behov helt och hållet.

  12. Jag minns den första tiden med mina tre barn. Det enda som dög var att sova på mig och fri amning. Det hade aldrig funkat att göra på något annat sätt. Jag tror inte på att styra bebisen utan det är föräldrarna som får anpassa sig efter barnet.

    http://hannafialotta.blogg.se

  13. Hej !

    Jag läste Ginas bok innan jag fick mitt första barn. När mjölken inte rann till tillräckligt snabbt efter förlossningen började mitt barn gå ner i vikt. Vi blev tvugna att väcka och mata var tredje timme dygnet runt. I och med det var vi i princip redan på det utsatta schemat…. så vi fortsatte på det spåret och följde sedan schemat i boken, inte alla detaljer då. Det var mycket jobb, precis som ett nytt barn är, förstås 🙂
    För oss tycker jag det passade bra ändå, vi visste alltid när det gick att göra utflykter, ha besök etc.
    Barnet var nöjt och vi var trygga. Jag tror detta bidrog till att vår son sov hela natten från sex månaders ålder. Jag höll på att gå sönder av brist på sömn vid 5 mån, men sedan löste det sig. Utan sömn funkar jag inte.
    Lyssna på Yoga Girls pod om hennes barns sömn för mer inspiration.
    Hoppas ni hittar en väg som passar er!
    Kram

  14. Hejja dig Ida! Jag halkade in på din vlogg för ett tag sedan då jag också fick barn i somras. Följer dig nu varje vecka och tycker du verkar ha en så bra inställning till mamma-livet. Skit i all amningshets och alla ”goda råd” från andra mammor jag ser kommentera ibland på ett säkert välmenat men enligt mig jäkligt taskigt sätt. Spännande bok och jag försöker själv få till mer mat/sömn-rutiner för vår plutt. Lycka till!

Visa alla kommentarer

Klicka här för att avbryta svar.

(Obligatorisk)



Annons



Laddar